Source:
Historisk bibliotek, volume 3, page 150/34, Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden, article written by O. v. Feilitzen, 1877
The letter:
Ma cher Prinses, iagh skulle önska att min correspondens deras nöigie kund[e] förorsaka och ded här å ortten berod[d]e, men iagh kan försäkra min Prinses, att ded wore lätt här att utträtta, om man hade bijstånd af dem, som högste skällen har till sökia des ly[c]ka, och som den wederwertigheten komer af en alt för sansibel ort, så will det wara kånst att well kuna bringa sigh igenom denna aferen och swårt till råda mina Prinseser helst emedan iagh förstår at fru mor inte synnerligh wiser sigh benegen; iagh will iu aldrig förmoda ded fru mor skulle wara så litte fundera[t] i sin tro att han skulle kuna eller will[i]a samtyka deruttij någon ändring; i ded falled kan man well resolvera sigh at mera lyda Gud än menniskor och ingalunda förbunden till sådan lydna. Ded iagh berätta Prinsen minss iagh nu inte ordesätet, allena meningen är denna af Änkedråningen, at om hertigen eller fru mor själfwe igenom bref bode Kongen derom och han wille bestå prinseserna pansion om åhred och så be hene ta en prinses och henes May:t unga Dråningen en, så torde ded lettia göra sig, eligess wiste hon ingen hjelp, ty, sa hon, om Kongen eller iagh wille göra och föräldrarna inte wille, huru kunde ded då leta göra sigh, ty föräldrarna har macht öfwer dem; så tallass der altijd och annat swar får man inte, dock är hon benegnere nu än först, alt derföre finner iagh nu wara nödigast att arbeta derpå till wina fru mor dertill att hon bringas till reson; jerteligh gerna wille iagh tiena Prinseserne deruthij och skriwa hwad megh tyker lender till des wellferd uttan fruchtan, men iagh fruchtar som wij äre i sama fördömelse att wij inte weta att wij ha haft mor, så torde min intercession mehra skada än gagna, emedan all godh tanka för oss är utte; uppå 3 mine bref är än intet swar földt. Om Prinsessan tyker iagh skall ännu skrifwa mehra och de sielf wil[i]a seta et bref ihop, som de tycker best kuna wina hene och för dem säkrast wara, så will iagh gerna låtta ded sama afgå, ner de sända megh ded att afskriwa, eligess wore well om iagh wiste den resulusion hertigen och fru mor hafwer och hwaruttij dherass största engslan består, ty för megh är onödigt at dölia ded hela stan wet af; ded är olyckeligt at ded är så wijda komit för oss at icke allena jertet är för oss sluttit uttan och porten, så man inte kan sökia i egen person at resa dit och wina dem på bätre tankar. Gud gifwe i min macht stoge till wijsa huru af alt iärta iagh är min h Prinsess
hörsama tienarinna
Christina Oxensti.
Prinses Mari finer heruttij en tienstl. helsningh.
