Source:
DelaGardiska archivet, volume 5, edited by Peter Wieselgren and published by J. Hörberg, 1834
The letter:
Min ganska venlig och kärlig helsa altid försentt med Gud alzmectig.
Kära Jöns Erickson, gode och besynnerlig gode ven, Eders sundhett hör och spör iag altid gärna.
Kära Jöns Erickson tär näst en venlig tacksegelse för alt gått som i mig giortt och bevist haffver hvilkit iag och [med] mine ringa mackt förskylla vill.
Käre Jöns Erickson är min kärlig bön till eder att i ville så mycket vel göra att läne mig tedt mäste brudesmycke, som i ha Låde kädior och annatt som der är tienligt till och en damask kiortell, några silkis sparlakan som i haffve råd till och skall thed näst gudz hielp intet fåra illa eller vara något tis ver.
Käre Jöns görens häruti som min kärlig bön är till edher.
I hvad måtte som iag kan vara Eder till villie och till tienist igen, gör iag altid gärna som samme mig Gud hielpe ten iag eder Evinnerligen befaller och alt tedt som i kärt haffuen.
Skriffvit på Söderby then 10 Oct. A. 72.
Eder altid till villie
Ingerh
Klas dåtter
Käre Jöns beder hustru
Karin att hon gör väl
lånnar migh thedh
mästa hon haffver
rådh till
No comments:
Post a Comment